Från den 1 maj 2009 så blir det obligatoriskt att med AOP-märkning på de ostar som erhållit denna EU-beteckning. För frankrikes del innebär det 42 st ostar, vilket är detsamma som samtliga AOC-ostar förutom Gruyère, Mâconnais och nytilskottet Rigotte de Condrieu.
AOP skall uttolkas som Appellation d’Origine Protégée men eftersom det används en mängd olika språk inom EU som kommer denna betäckning och text att variera mellan olika länder. I Sverige är det SUB, Skyddad UrsprungsBeteckning, som gäller medan våra engelskspråkiga vänner använder PDO, Protected Designations of Origin.
Symbolen som sådan skall dock vara densamma men under en övergångsperiod så får den även förekomma med blågula färger. Då kan den vara lätt och förväxla med SGB som betyder Skyddad Geografisk Beteckning och det är i denna grupp som man kan hitta den svenska osten Svecia samt våra danska vänner Esrom och Danablu.
Den tredje EU-beteckningen för skydd av jordbruksprodukter och livsmedel heter GTS, Garanterad Traditionell Specialitet. Även i denna grupp finns en svensk ost representerad nämligen Hushållsost. Man tycker ju att fler svenska ostar borde kvalat in i någon av grupperna men vad jag vet finns inga ansökningar inlämnade. Hur lyckades man då motivera att hushållsost skulle få en skyddad beteckning? Så här stod det bland annat i ansökan från Statens Livsmedelsverk 2003: ”Ursprungligen tillverkades Hushållsost på lantgården under självhushållningens tid. Hushållsost finns omnämnd i dokument daterade från år 1898. Benämningen är därmed traditionell.”
