Souvenirs de France

Ostbloggens nyårslöfte om flitigare uppdatering bröts tämligen omgående som så ofta sker med det löftet. Ostkonsumtionen har dock varit fortsatt hög och skall man skylla på något så är det familjens beslut att efter dryga tre år i Frankrike till sommaren återvända hem till Sverige. Den kommande flytten har nog tagit mer på krafterna än man kan ana.

Under våren så har det ändå lagrats upp en mängd idéer till inlägg som kommer att sättas på pränt allt eftersom när flytten är avklarad och vi anpassat oss till den svenska vardagen.

Glad midsommar önskas alla ostälskare.

Comments (5) »

Neufchâtel – alla hjärtans ost

Inför alla hjärtans dag i helgen så kan man väl inte låta bli att visa en bild på osten Neufchâtel. En snäll opastöriserad komjölksost från Normandie. Den tillverkas dock inte bara hjärtformad utan även cylindriska och rektangulära varianter förekommer. AOC sedan 1969 men lär vara omnämnd i skrifter redan år 1035.

Comments (1) »

Fem fransmän och en schweizare

Under helgen som gick fick vi nöjet att äta söndagslunch med franska vänner. Vi bjöd på klassisk svensk mat i form av dillkött och våra vänner hade lovat att komplettera med ost. Dillköttet blev uppskattat men intressantare för ostbloggen är givetvis vad som fanns dolt under pappret som täckte den medhavda ostbrickan.

Så var det slutligen dags att se vad Nicolas inhandlat lite tidigare på söndagsmarknaden i Versailles.  Innan dess var vi dock givetvis tvungna att välja ett passande vin. Då vi hade druckit en Gewurztraminer till huvudrätten blev önskemålet ett rött vin från Alsace vilket vi tyvärr inte kunde uppbringa, efter lite botaniserande bland tillgängliga viner så föll valet på en Corbières.

Nu kunde vi äntligen sitta ner och få oss en härlig beskrivning av ostarna framförd.  Vid Place du Marché i Versailles finns en fast marknad som vissa dagar kompletteras med handlare ute på torget och det var från en av dessa som ostarna valts ut med stor omsorg. Fem av ostarna var inte helt okända men den sjätte var en ny bekantskap. Det visade sig också vara den som skulle stå för den utlovade ”starka upplevelsen”.

Boulette d’Avesnes är en ost från norra Frankrike som görs av komjölk. Den orangefärgade konformade osten som väger ca 200 gram kan definitivt hänföras till kategorin ostar med stark smak. Den orange färgen år den av paprikapulver medan innanmätet är smaksatt med kryddor som dragon, kryddnejlika och persilja. Till skillnad från andra starka ostar från norr så sprider den inte sin doft ut i hela huset så ingen behöver känna sig besvärad.

Övriga ostar vi fick nöjet att avsmaka var en Camembert au lait cru som var mycket god men kunde väntat ytterligare några dagar enligt Nicolas. St Nectaire som det är helt ok att äta skalet på, så länge det inte ser allt för hemskt ut fick veta. En fårost och en getost, Roquefort respektive St Marcellin, båda två tidigare favoriter hos undertecknad.  Så till schweizaren som var en fantastiskt god vällagrad Gruyère. Tanken var att det skulle varit en Comté men handlaren på marknaden i söndags tyckte inte att den höll måttet riktigt varför det blev den schweiziska kusinen som hamnade på brickan.

Fem fransmän och en schweizare. Med början uppe till vänster så kan man skåda följande ostar; St Nectaire, Camembert, Roquefort, Gruyère, Boulette d’Avesnes och en St Marcellin.

Det är alltid roligt att höra fransmän tala om mat, ost och vin men förutom detta så fick vi lära oss lite om vett och etikett vid franska matbord. Ostbrickan är inget undantag och nu vet vi bland annat hur många olika ostar man skall servera, hur mycket ost man får ta, om man får ta flera gånger mm. Denna ostetikett-information är värd ett eget inlägg så håll ut så publiceras det framöver. Eftersom vi befinner oss i Frankrike så finns det säkert lika många teorier om detta som det finns ostar så det finns säkert manöverutrymme om man skulle känna för att ta lite extra av sin favoritost.

För den som har vägarna förbi Slottet i Versailles på sin resa till Paris så är det inte mer än några hundra meter till saluhallarna vid Place du Marché. Ett besök kan verkligen rekommenderas för den har lite tid över.

Avslutningsvis ett stort tack till Nicolas med familj som gav oss en ostkulinarisk upplevelse vi sent skall glömma. Merci beaucoup et à bientôt.

Comments (2) »

Gott nytt ostår

Ett gott nytt år önskar Ostbloggen och nyårslöftet (eller kanske målsättningen) är att från och med januari åter få till lite mer regelbundna inlägg med nyheter från ostvärlden. Kan bara hålla med videomusen om att visst är ost en: sexy thing.

Comments (2) »

Cantal

Cantal är en av de äldsta franska ostarna med en historia som sträcker sig 2000 år tillbaka. Dagens Cantal tillverkas av både rå eller pastöriserad komjölk och fick sin AOC 1956. Sedans dess har AOCn ändrats ett antal gånger, senast 2007, och numera även AOP. Detta innebär att det idag finns lite olika namn på osten beroende på lagringstid.

  • Cantal jeune (ung), lagrad 1-2 månader
  • Cantal entre-deux (mellan de två), lagrad2-6 månader
  • Cantal vieux (gammal), lagrad mer än 6 månader

Dessutom kan den kallas Fourme de Cantal. Osten som hör hemma i familjen pressade ostar och korna som ger mjölken vandrar omkring i Centralmasssivet på mellan 700 och 1000 meters höjd. Centralmassivet ligger som kanske hörs på namnet i mellersta och södra Frankrike. Cantal tillverkas i form av cylindrar med en diameter på 36-42 cm och höjden 25-40 cm, vikten kan variera mellan 35-45 kg. Osten har en lite salt smak och som ung är den väldigt mild för att i sinmest lagrade variant ibland vara rejält stark och stickig i smaken. Själv föredrar jag mellanvarianten som är den som syns på bilden.

Det kan vara fatalt att glömma sin Cantal är temat på en serie reklamfilmer som sänds på fransk tv. «Chantal t’as pas oublié le Cantal?» är titeln på filmerna och det är alltid Chantal som glömt att ta med sig Cantal. Nedanstående film finns i två versioner, förutom den jag lagt in även en med ett snällare avslut. Denna kanske är lite för brutal.

Comments (3) »

Svensk ost i Paris

Nu till helgen så får de boende i Paris med omnejd sin chans att införskaffa svensk julmat då Svenska Kyrkan i Paris anordnar sin julbasar. Detta är också ett gyllene tillfälle för den som vill införskaffa svenska ostar. På gården så finns en ostbod med ett rejält utbud som har strykande åtgång varje år. Start nu på fredag den 27 november 11.00.

Detta är i princip min enda chans att inhandla svensk ost, förutom det som Svenska Affären i Paris saluför. Det stora möbelvaruhusets matavdelning är numera inget att göra en omväg för. Ostutbudet består av inplastad färdigskivad hushållsost från Arla. Allt mer av varorna där säljs numera under eget varumärke och frågan är vem som är intresserad av att köpa IKEAs snaps, IKEAs djupfysta potatismos, IKEAs bryggkaffe mm? Inte jag i alla fall som tidigare hade vägarna förbi där åtminstone varannan vecka, numera en gång i halvåret.

Leave a comment »

Plaisir au Beaujolais

Igår så fick man åter igen kryssa fram mellan uppställda flaskor av Beaujolais Noveau i alla franska mataffärer. Eftersom önskemålet från dagens födelsedagsbarn är plockmat så var det inget svårt val att köpa hem några flaskor av primörvinet till den vuxna delen av familjen. Framme vid ostdisken visade det sig att det nu även gick att köpa en ost som rekommenderades till vinet.

Plaisir au Beaujolais är en tvättad ost som badats i Beaujolaisvin.125 gram mycket doftande ost tillverkad av pastöriserad komjölk. Provsmakning har ännu inte skett men både till utseende och doft så påminner den om de andra tvättade ostarna från Bourgogne. Tillverkare är Fromagerie Gaugry som är specialiserade på på just Epoisses, l’Ami de Chambertin, Palet de Bourgne mfl ostar. Det var grundaren av Fromagerie Gaugry, Raymond Gaugry, som 1951 skapade just l’Ami de Chambertin.

Beaujolais noveau ”föddes” den 15 november 1951. Datumet för första försäljningsdag har varierat genom åren men länge var det just den 15 november som gällde. Sedan 1985 är det den tredje torsdagen i november som innebär försäljningsstart. I särklass största tillverkare är Georges Duboeuf och mer än hälften av alla flaskor i matbutikerna kommer från dem. Själv plockade jag åt mig ett flaska från Jean Gamet som är framställt av biologiskt odlade druvor.

 

Comments (2) »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.