Posts tagged pressade ostar

Cantal

Cantal är en av de äldsta franska ostarna med en historia som sträcker sig 2000 år tillbaka. Dagens Cantal tillverkas av både rå eller pastöriserad komjölk och fick sin AOC 1956. Sedans dess har AOCn ändrats ett antal gånger, senast 2007, och numera även AOP. Detta innebär att det idag finns lite olika namn på osten beroende på lagringstid.

  • Cantal jeune (ung), lagrad 1-2 månader
  • Cantal entre-deux (mellan de två), lagrad2-6 månader
  • Cantal vieux (gammal), lagrad mer än 6 månader

Dessutom kan den kallas Fourme de Cantal. Osten som hör hemma i familjen pressade ostar och korna som ger mjölken vandrar omkring i Centralmasssivet på mellan 700 och 1000 meters höjd. Centralmassivet ligger som kanske hörs på namnet i mellersta och södra Frankrike. Cantal tillverkas i form av cylindrar med en diameter på 36-42 cm och höjden 25-40 cm, vikten kan variera mellan 35-45 kg. Osten har en lite salt smak och som ung är den väldigt mild för att i sinmest lagrade variant ibland vara rejält stark och stickig i smaken. Själv föredrar jag mellanvarianten som är den som syns på bilden.

Det kan vara fatalt att glömma sin Cantal är temat på en serie reklamfilmer som sänds på fransk tv. «Chantal t’as pas oublié le Cantal?» är titeln på filmerna och det är alltid Chantal som glömt att ta med sig Cantal. Nedanstående film finns i två versioner, förutom den jag lagt in även en med ett snällare avslut. Denna kanske är lite för brutal.

Comments (3) »

Pressade ostar

Ytterligare en ostfamilj. Namnet pressade ostar kommer sig av att man under tillverkningen pressar ostarna när de ligger i sina formar. På detta sätt avlägsnas överflödigt vatten innan osten lagras. Här finns ostar av alla de olika mjölkslagen och allt ifrån jättehjul som Parmigiano Reggiano, Comté, Gruyère och Emmenthaler till ”lättviktare” som Saint-Nectaire (1,7 kg).

Dessa ostar är mer kända under namnet hårda ostar och det är även här som man hittar de flesta välkända svenska ostarna såsom Prästost, Grevé och Västerbottensost m fl. Bland de pressade ostarna så kan strukturen variera, tät (ex. Comté), grynpipig (ex. prästost) och rundpipig (ex. grevé). De olika strukturerna hänger ihop med gasbildning som sker under lagringsperioden, men detta är ett ämne som jag tror skall avhandlas separat.

Denna ostfamilj är den mest populära i Sverige och svenskarna lär också vara de som konsumerar mest hårdost i hela världen, då gärna med hjälp av den norska uppfinningen osthyvel.

Comments (2) »